{"id":125,"date":"2014-04-25T20:15:52","date_gmt":"2014-04-25T18:15:52","guid":{"rendered":"http:\/\/hkartor.se\/~vax\/arboretumnorr_wp\/?page_id=125"},"modified":"2015-04-01T13:52:27","modified_gmt":"2015-04-01T13:52:27","slug":"siberia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/de\/the-arboretum-in-baggbole\/siberia\/","title":{"rendered":"Siberia"},"content":{"rendered":"

Fr\u00e5n rosariet i Kvarn\u00e4ngen leder en inbjudande stig upp\u00e5t och in i arboretets senast tillkomna avdelning – Sibirien.<\/p>\n\n\"\"\n\"\"\n\"\"<\/map>\n

\"Sibirien\"<\/p>\n

Entr\u00e9n fr\u00e5n detta h\u00e5ll kantas p\u00e5 b\u00e4gge sidorna av frodiga och \u00f6rtartade, 4-5 meter h\u00f6ga busktr\u00e4d. Det r\u00f6r sig om en underart av druvfl\u00e4der som insamlades under Arboretum Norrs Kamtjatkaexpedition \u00e5r 2000 i samarbete med Komarovs Botaniska tr\u00e4dg\u00e5rd i St. Petersburg. Denna underart Sambucus racemosa ssp kamtschatica<\/em> har precis nyligen tilldelats det svenska namnet kamtjatkadruvf\u00e4der. Ett fantastiskt litet tr\u00e4d\/frodig buske f\u00f6r norra Sverige p\u00e5 grund av dess stora h\u00e4rdighet (zon 6-7) och snabba tillv\u00e4xt om den placeras i lite b\u00f6rdigare, fuktigare delar av tr\u00e4dg\u00e5rden. Arten har lysande vita blommor och riklig frukts\u00e4ttning med vackra r\u00f6da b\u00e4r.<\/p>\n

Stigen leder nu in i en vildvuxen och kuperad del av arboretet som enligt de tidigare arboretumf\u00f6rest\u00e5ndarna, Bo Nilsson och Elisabeth \u00d6berg, starkt p\u00e5minner om landskapet i just Kamtjatka. F\u00f6rutom n\u00e4mnda insamlingsresa till Kamtjatka har de ocks\u00e5 gjort andra insamlingsresor till \u201dryska fj\u00e4rran \u00f6stern\u201d, bl.a. till Sachalin, och fr\u00e5n dessa resor har vi ett rikt v\u00e4xtmaterial som vi nu kan b\u00f6rja plantera ut n\u00e4r vi anl\u00e4gger arboretets nya Sibiriendel. N\u00e4r jag tog \u00f6ver som f\u00f6rest\u00e5ndare 2008, hade Sibiriendelen p\u00e5b\u00f6rjats p\u00e5 en kulle strax ovanf\u00f6r Kvarn\u00e4ngen, med planteringar av bl.a. av sibirisk cembratall, Pinus sibirica<\/em> och pichtagran, Abies sibirica<\/em>. Sedan dess har ytterligare ett privat skifte i sl\u00e4nten k\u00f6pts in av Ume\u00e5 kommun (marken i arboretet \u00e4gs av Ume\u00e5 kommun men f\u00f6rvaltas av Stiftelsen Arboretum Norr) s\u00e5 att vi har kunnat ut\u00f6ka Sibiriendelen till dess nuvarande storlek. Under de senaste somrarna har vi genom att bygga avancerade system av trappor och sp\u00e4nger gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r bes\u00f6kare att ta sig runt i det drygt hektarstora omr\u00e5det. Omfattande huggnings- och r\u00f6jnings-arbeten har p\u00e5g\u00e5tt de senaste \u00e5ren men planteringarna begr\u00e4nsar sig trots det \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge till sm\u00e5 upphuggna luckor med sibiriska arter, omgivna av en vildvuxen svensk skog. En stor del av beh\u00e5llningen vid ett bes\u00f6k \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r sj\u00e4lva vandringen l\u00e4ngs de vindlande stigarna och att l\u00e5ta sig fascineras av den stora m\u00e4ngden d\u00f6d ved och den gynnsamma inverkan detta har p\u00e5 f\u00f6rekomsten av vedsvampar, insekter och f\u00e5glar.<\/p>\n

N\u00e4r Arboretum Norr skapades av Carl-Gustaf Th\u00f8gersen i b\u00f6rjan av 1980-talet, p\u00e5b\u00f6rjade han en Sibiriendel p\u00e5 en av \u00f6arna ute i Ume\u00e4lven. Av h\u00e4nsyn till bes\u00f6karnas s\u00e4kerhet fick den delen lov att l\u00e4ggas ned och kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r som det finns s\u00e5 f\u00e5 \u00e4ldre exemplar av de vanligaste sibiriska tr\u00e4darterna i arboretet idag. Sibirisk cembratall, Pinus sibirica<\/em>, sibirisk l\u00e4rk, Larix sibirica<\/em> och sibirisk \u00e4delgran (\u00e4ven kallad pichtagran), Abies sibirica<\/em>, \u00e4r h\u00e4rdiga till zon 8 och har alla odlats i norra Sverige i mer \u00e4n 100 \u00e5r. Trots det har de inte funnits i Arboretum Norr f\u00f6rr\u00e4n under senare \u00e5r. Det kan ocks\u00e5 vara s\u00e5 att man helt enkelt tyckte att de var f\u00f6r vanliga och d\u00e4rmed ointressanta. Verksamheten var p\u00e5 den tiden mer inriktad mot att hitta nya arter f\u00f6r norra Sverige, snarare \u00e4n att visa upp s\u00e5dant som redan var k\u00e4nt. Idag \u00e4r m\u00e5let att bygga upp ett pedagogiskt och intressant arboretum d\u00e4r vi s\u00e5 sm\u00e5ningom skall kunna visa upp alla arter som \u00f6verhuvudtaget kan odlas s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt norrut. Vi har ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kt r\u00e5da bot p\u00e5 bristen av stora individer av n\u00e4mnda arter genom ett f\u00f6rs\u00f6k att flytta hit stora exemplar i samband med den stora tr\u00e4dflytten fr\u00e5n R\u00f6b\u00e4cksdalen 2011.<\/p>\n

Till exempel fanns i de nedlagda f\u00f6rs\u00f6ksplanteringarna p\u00e5 R\u00f6b\u00e4cksdalen 10 t\u00e4tt planterade 30-\u00e5riga l\u00e4rkar, Larix sibirica<\/em>, h\u00e4rstammande fr\u00e5n centrala Sibirien, i h\u00f6jder mellan 15 och 18 m. Trots att f\u00f6retaget k\u00e4ndes ytterst os\u00e4kert gr\u00e4vde vi upp tre av dessa och fraktade dem till arboretet i Baggb\u00f6le under spektakul\u00e4ra former. Nu drygt 2 \u00e5r senare lever de fortfarande, men \u00e4n \u00e4r det nog f\u00f6r tidigt att andas ut. Av tidigare erfarenheter vet vi att det \u00e4r sv\u00e5rare att lyckas med flytt av barrtr\u00e4d \u00e4n av l\u00f6vtr\u00e4d och vi hoppas att den l\u00f6vf\u00e4llande l\u00e4rken skall vara mer som ett l\u00f6vtr\u00e4d vad g\u00e4ller detta. I det vilda etableras l\u00e4rkar ofta efter skogsbrand. D\u00e4rf\u00f6r har vi \u00e4ven planterat l\u00e4rk p\u00e5 ett hygge som \u00e4r t\u00e4nkt att efterlikna ett brandf\u00e4lt, med stora m\u00e4ngder d\u00f6da tr\u00e4d och d\u00f6d ved, i n\u00e4rheten av de stora hitflyttade l\u00e4rkarna. Tillv\u00e4xten \u00e4r god. P\u00e5 tv\u00e5 vegetationss\u00e4songer har l\u00e4rkplantorna mer \u00e4n f\u00f6rdubblat sin storlek.<\/p>\n

St\u00f6rre delen av Sibirien-delen, liksom arboretet i \u00f6vrigt, ligger i en brant och relativt sv\u00e5rtillg\u00e4nglig sydsluttning. Detta ger b\u00f6rdiga f\u00f6rh\u00e5llanden och ett bra lokalklimat men g\u00f6r ocks\u00e5 att t.ex. planteringsarbete blir sv\u00e5rt och arbetsamt. Dessutom b\u00f6r man som bes\u00f6kare vara r\u00f6rlig och ha god kondition. F\u00f6r att g\u00f6ra \u00e5tminstone delar av arboretet mer tillg\u00e4ngligt \u00e4ven f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttning anl\u00e4gger vi nu L\u00e4gdaleden \u2013 en handikappsanpassad led som b\u00f6rjar i Sibirien. Det r\u00f6r sig om en stig av h\u00e5rt packad stenmj\u00f6l med endast sm\u00e5 niv\u00e5skillnader l\u00e4ngs str\u00e4ckan. L\u00e4gdaleden b\u00f6rjar vid Baggb\u00f6le herrg\u00e5rd, d\u00e4r vi har ytterligare en entr\u00e9 till Sibirien, och g\u00e5r l\u00e4ngs hela ovansidan av arboretet bort till Europa. D\u00e4r leden b\u00f6rjar har vi planterat en lagerpoppel, Populus laurifolia. I de geografiska avdelningarna av Arboretum Norr vill vi fr\u00e4mst ha tr\u00e4d uppdragna fr\u00e5n vildinsamlat fr\u00f6, men h\u00e4r har vi tv\u00e4rt mot v\u00e5ra egna principer k\u00f6pt ett halvstort tr\u00e4d fr\u00e5n en plantskola. Orsaken \u00e4r \u00e5terigen att vi av pedagogiska sk\u00e4l vill visa upp en sibirisk art, som \u00e5tminstone i Ume\u00e5, sedan l\u00e4nge \u00e4r relativt vanlig i odling. Under inflytande av den nystartade tr\u00e4dg\u00e5rdsf\u00f6reningen i Ume\u00e5 planterades lagerpopplar l\u00e4ngs \u00d6stra Esplanaden redan 1883. 1888 eldh\u00e4rjades Ume\u00e5 sv\u00e5rt och man s\u00e5g d\u00e5 att all\u00e9erna av popplar och bj\u00f6rkar hade hj\u00e4lpt till att d\u00e4mpa eldens framfart. D\u00e4rf\u00f6r intensifierades planteringarna av dessa arter i Ume\u00e5 under de kommande \u00e5ren och d\u00e4rmed blev Ume\u00e5 bj\u00f6rkarnas stad. Av de d\u00e5 planterade lagerpopplarna \u00e5terst\u00e5r idag ett f\u00e5tal \u2013 vilka \u00e4r bland Ume\u00e5s allra st\u00f6rsta tr\u00e4d idag, med h\u00f6jder av upp mot 30 m.<\/p>\n

\u00c4nnu tidigare, redan efter sv\u00e4lt\u00e5ren 1867-1868 planterades det en hel del sibirisk cembratall i Ume\u00e5 och i hela norra Sverige. Orsaken var att man sett hur folk i Ryssland och Sibirien sedan urminnes tider hade \u00e4tit de stora fr\u00f6na fr\u00e5n cembratallen. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6respr\u00e5kades nu plantering av br\u00f6dtallen, som den d\u00e5 kallades, som en buffert f\u00f6r framtida n\u00f6d\u00e5r. L\u00e4nge betraktades den sibiriska cembratallen som en underart av vanlig cembratall, Pinus cembra<\/em>, som h\u00f6r hemma i Alperna och Karpaterna. Utseendem\u00e4ssigt \u00e4r de ocks\u00e5 till f\u00f6rv\u00e4xling lika, men vad g\u00e4ller h\u00e4rdigheten har vi observerat stora skillnader, d\u00e5 vi flera g\u00e5nger har f\u00f6rs\u00f6kt att odla Pinus cembra<\/em> i Arboretum Norr utan att lyckas speciellt bra. Vad vi ser \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur tv\u00e5 nya arter kan utvecklas fr\u00e5n ett gemensamt ursprung n\u00e4r populationer skiljs geografiskt. En intressant parantes i samanhanget \u00e4r att cembratallen har utvecklats i koevolution med en f\u00e5gel \u2013 n\u00f6tkr\u00e5ka, Nucifraga caryocatactes<\/em> och i likhet med cembratallarna finns det en centraleuropeisk och en sibirisk underart \u00e4ven av f\u00e5geln. N\u00f6tkr\u00e5korna lever av cembrafr\u00f6n som de g\u00e4rna g\u00f6mmer och l\u00e4gger i lager i mosst\u00e4cket. G\u00f6mmer och gl\u00f6mmer, s\u00e5 att de stora, tunga och vingl\u00f6sa fr\u00f6na, som annars skulle hamna rakt under modertr\u00e4det, f\u00e5r en effektiv spridning. Den sibiriska n\u00f6tkr\u00e5kan, Nucifraga caryocatactes ssp. miacrorhychos<\/em> etablerades som stannf\u00e5gel i Sverige 1977. Det skedde just i Ume\u00e5, antagligen som en f\u00f6ljd av de m\u00e5nga stora sibiriska cembratallarna som fanns h\u00e4r. H\u00e4rifr\u00e5n har den sibiriska n\u00f6tkr\u00e5kan spridit sig och idag h\u00e4ckar mer \u00e4n 600 par l\u00e4ngs hela norrlandskusten. Och med f\u00e5glarna kommer cembratallarna som nu snabbt sprider sig i stadsn\u00e4ra skogar och parker.<\/p>\n

N\u00e4r detta kommer i tryck skall ocks\u00e5 en g\u00e4rdsg\u00e5rd finnas p\u00e5 plats f\u00f6r att avgr\u00e4nsa Sibirien fr\u00e5n den privat\u00e4gda odlingsmarken ovanf\u00f6r. Utmed g\u00e4rdsg\u00e5rdens str\u00e4ckning har vi ocks\u00e5 planterat orienthagtorn, Crataegus chlorosarca<\/em> som vildinsamlats p\u00e5 Kamtjatka \u00e5r 2000. Orienthagtorn \u00e4r ett litet tr\u00e4d med vackra vita blommor i klasar p\u00e5 v\u00e5ren, rikligt med \u00e4tliga, inte s\u00e5 goda men dekorativa, frukter och en fantastisk r\u00f6d h\u00f6stf\u00e4rg. I det vilda v\u00e4xer arten i skogsbryn och hagmarker. P\u00e5 grund av dess naturliga v\u00e4xts\u00e4tt med en pyramidal, n\u00e4stan pelarformig krona, har det anv\u00e4nts som all\u00e9tr\u00e4d i tsard\u00f6mets St Petersburg, vilket gett oss id\u00e9n till denna plantering. Utmed L\u00e4gdaleden f\u00f6rs\u00f6ker vi ocks\u00e5 plantera andra vackra och sp\u00e4nnande arter fr\u00e5n v\u00e5ra insamlingsresor i \u201dryska fj\u00e4rran \u00f6stern\u201d. Till exempel den manchuriska striml\u00f6nnen, Acer tegmentosum<\/em> och bl\u00e5b\u00e4rstryet, Lonicera caerulea var. kamtschatica<\/em>, tv\u00e5 arter med stor potential att bli norrl\u00e4ndska favoriter p\u00e5 grund av sin sk\u00f6nhet och h\u00e4rdighet upp till zon 5 eller mer. Bl\u00e5b\u00e4rstryet har som det svenska namnet antyder ocks\u00e5 ytterst delikata b\u00e4r och i Ryssland har man sedan l\u00e4nge f\u00f6r\u00e4dlat och odlat denna art f\u00f6r b\u00e4rproduktion.<\/p>\n

Verklighetens Sibirien \u00e4r ett j\u00e4tteomr\u00e5de som str\u00e4cker sig fr\u00e5n Uralbergen i v\u00e4ster till Stilla havet i \u00f6ster, till synes o\u00e4ndliga skogar. avgr\u00e4nsade av tr\u00e4dl\u00f6s tundra i norr och av \u00f6knar i s\u00f6der. Stora delar av arealen t\u00e4cks av barrskogar med tall, Pinus sylvestris<\/em>, gran, Picea abies ssp. obovata<\/em>, och olika bj\u00f6rkar som dominerande tr\u00e4dslag. Dessa skogar – den \u201dsibiriska taigan\u201d – p\u00e5minner starkt om skogarna i norra Sverige \u00e4ven om de ocks\u00e5 har inslag av sibirisk cembratall och pichtagran och vissa omr\u00e5den domineras av l\u00e4rkskogar. Till Sibirien h\u00f6r ocks\u00e5 det nord\u00f6stligaste h\u00f6rnet av Asien \u2013 \u201dryska fj\u00e4rran \u00f6stern\u201d. \u00c4r man intresserad av att hitta nya och sp\u00e4nnande arter f\u00f6r odling i norra Sverige finns det nog inget b\u00e4ttre omr\u00e5de att leta i. Det \u00f6stasiatiska inflytandet \u00e4r stort s\u00e5 att man finner arter som f\u00f6r oss \u00e4r exotiska samtidigt som man \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ngt norrut att h\u00e4rdigheten \u00e4r god. En av de mest intressanta arterna vi planterat ut fr\u00e5n v\u00e5ra insamlingsresor dit, \u00e4r den f\u00f6r Kamtjatka endemiska arten Abies gracilis<\/em>. Den \u00e4r en av v\u00e4rldens mest s\u00e4llsynta arter d\u00e4r det naturliga utbredningsor\u00e5det begr\u00e4nsar sig till ett 20 ha stort omr\u00e5de i syd\u00f6stra delen av Kamtjatka. D\u00e4r \u00e4r den separerad fr\u00e5n de n\u00e4rmaste sl\u00e4ktingarna Abies sibirica<\/em> och Abies nephrolepis<\/em>, vilka den \u00e4r mycket lik, med mer \u00e4n 1000 km. Idag har vi 5 exemplar av denna art i arboretets Sibiriendel. M\u00e5nga fler sp\u00e4nnande arter st\u00e5r p\u00e5 k\u00f6 f\u00f6r att planteras ut och inom n\u00e5gra decennier kommer nog Sibiriendelen att vara den kanske mest sev\u00e4rda delen av Arboretum Norr. Redan nu \u00e4r den dock v\u00e4rd ett bes\u00f6k. Varmt v\u00e4lkomna!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fr\u00e5n rosariet i Kvarn\u00e4ngen leder en inbjudande stig upp\u00e5t och in i arboretets senast tillkomna avdelning – Sibirien. Entr\u00e9n fr\u00e5n detta h\u00e5ll kantas p\u00e5 b\u00e4gge sidorna av frodiga och \u00f6rtartade, 4-5 meter h\u00f6ga busktr\u00e4d. Det r\u00f6r sig om en underart … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":797161,"featured_media":0,"parent":12,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"sidebar-page.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-125","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/de\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/125","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/de\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/de\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/de\/wp-json\/wp\/v2\/users\/797161"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/de\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=125"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/de\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/125\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1214,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/de\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/125\/revisions\/1214"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/de\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/12"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/de\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=125"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}