{"id":697,"date":"2023-08-29T07:57:44","date_gmt":"2023-08-29T05:57:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/?page_id=697"},"modified":"2024-01-30T10:48:40","modified_gmt":"2024-01-30T09:48:40","slug":"oxel","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/oxel\/","title":{"rendered":"Oxlar"},"content":{"rendered":"\n

Alla korsordsl\u00f6sare vet ju vad tand och tr\u00e4d p\u00e5 4 bokst\u00e4ver\nblir. Oxel \u00e4r det \u201dsvenskaste\u201d tr\u00e4d vi kan t\u00e4nka oss. Den anses ha uppkommit i\ns\u00f6dra Sverige ur korsningar i familjen, Sorbus <\/em>p\u00e5 latin, och har d\u00e4rf\u00f6r\ngivits namnet Sorbus intermedia, <\/em>det vill s\u00e4ga den arten som \u00e4r\nintermediator eller mitt emellan. Ibland kallas den ocks\u00e5 svenskoxel, men det\n\u00e4r troligtvis mest f\u00f6r att skilja den fr\u00e5n finnsoxel eller n\u00e5gon annan sl\u00e4kting.\nOm den uppst\u00e5tt genom korsbefruktning av vitoxel (S. aria<\/em>)och tyskoxel  (S. torminalis<\/em>) eller vitoxel och r\u00f6nn (S.\naucuparia<\/em>) f\u00e5r DNA tekniken reda ut. I vart fall s\u00e5 v\u00e4xer den oxeln vilt\nendast i de nordiska l\u00e4nderna. N\u00e5gra oxelskogar har vi dock inte sett av\nHallands landskapstr\u00e4d. Oxelns utbredning startade visserligen i s\u00f6dra Sverige\noch gynnas av kalkhaltig jord men tr\u00e4den \u00e4r inte s\u00e4rskilt vanliga i v\u00e5ra\nsydliga kulturlandskap. Den finns vid gamla torp och ofta i parker, som all\u00e9er eller\nklippta som h\u00e4ckar runt hus. Oxlar f\u00f6rekommer s\u00e4llsynt l\u00e4ngs norrlandskusten,\nmest troligt spridd av f\u00e5glar eller tr\u00e4dg\u00e5rdsentusiaster. <\/p>\n\n\n\n

Att oxeln \u00e4r sl\u00e4kt med r\u00f6nnen syns tydligt p\u00e5 blommorna, b\u00e4ren\noch \u00e4ven p\u00e5 andra egenskaper som att den ofta \u00e4r flerstammig och vedens\nh\u00e5rdhet. Den blommar med vita blommor i juni. Skenfrukterna, b\u00e4ren, mognar i\nseptember och \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n r\u00f6nnb\u00e4r, avl\u00e5nga och oranger\u00f6da med lite s\u00f6t smak.\nNaturligtvis har man gjort drycker, mer eller mindre alkoholhaltiga, och anv\u00e4nt\nde torkade b\u00e4ren i matlagningen. B\u00e4ren kan grillas och anv\u00e4ndas som\npopcorn.  B\u00e4ren kallas i folkmun f\u00f6r\nfisb\u00e4r, m\u00f6jligen var det Linn\u00e9 sj\u00e4lv som spred ryktet genom att skriva om b\u00e4ren\natt \u201dhafwa den ol\u00e4genheten att de f\u00f6rorsaka mycket w\u00e4der\u201d. <\/p>\n\n\n\n

(-Carl von Linn\u00e9; Flora Oeconomica).<\/p>\n\n\n\n

Bladen \u00e4r parflikiga, m\u00f6rkt gr\u00f6na p\u00e5 ovansidan och vitludna\np\u00e5 undersidan. Tillv\u00e4xts\u00e4ttet skiljer sig dock mycket mellan r\u00f6nn och oxel, d\u00e5\noxel v\u00e4xer mycket l\u00e5ngsamt med djupt rotsystem. Oxeln \u00e4r ett mycket vindt\u00e5ligt\ntr\u00e4d och t\u00e5l saltst\u00e4nk bra varf\u00f6r den nyttjats vid kusterna f\u00f6r att skapa l\u00e4. Tr\u00e4det\nkan bli ganska stort, det har rapporterats upp till 20 m och med 30 m bredd.\nDen st\u00f6rsta omkretsen av stammen har uppm\u00e4tts till \u00f6ver 5 meter i br\u00f6sth\u00f6jd.\nOxelns ved har h\u00f6gst densitet av alla svenska tr\u00e4d: 0,66 att j\u00e4mf\u00f6ra med tex ek\n0,55 och bok 0,57. Det har naturligtvis observerats av sl\u00f6jdare och snidare.\nDet vita sega h\u00e5rda tr\u00e4et \u00e4r bekant f\u00f6r alla som anv\u00e4nder tumstockar gjorda av\ntr\u00e4, men oxel har ocks\u00e5 tidigare anv\u00e4nts som ekrar i stora hjul i klot ock\nk\u00e4glor, block och trissor och i andra redskap. Trots det \u00e4r det kanske som h\u00e4ck\nsom de flesta har uppm\u00e4rksammat tr\u00e4det. Det finns numera en art som heter\nh\u00e4ckoxel (Sorbus mougeotii<\/em>) som tidigare var en underart av vitoxel. Vitoxeln\n(S aria) \u00e4r vanlig i Europa ochh har ocks\u00e5 introducerats i norra Afrika i Schweiz\nfinns populationer upp till 2155 m \u00f6ver havet.<\/p>\n\n\n\n

R\u00f6nnsl\u00e4ktet har ca 100 arter utspridda i tempererade klimatzoner. M\u00e5nga av arterna \u00e4r prydnadstr\u00e4d i tr\u00e4dg\u00e5rdar. Bland oxlarna k\u00e4nner vi igen Finnoxel (Sorbus hybrida<\/em>). Ett fint exemplar finns bla i Ume\u00e5 p\u00e5 Hanskogs plantskolas lokal p\u00e5 Teg. Det intressanta med arten \u00e4r att den \u00e4r apomiktisk, d.v.s. att tr\u00e4det f\u00f6r\u00f6kar sig utan att blommorna befruktas (allts\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rbar med daggk\u00e5por och maskrosor). Arten \u00e4r tetraploid (2n=68), men s\u00e4llsynt lyckas den f\u00e5 fertila blommor och kan hybridisera med r\u00f6nn. Tr\u00e4d med snarlikt utseende \u00e4r fagerr\u00f6nn (S. meinchi<\/em>) och den gotl\u00e4ndska avarr\u00f6nnen (Sorbus teodori<\/em>). Hybridiseringen bland oxlar \u00e4r allts\u00e5 mycket intressant och n\u00e5got f\u00f6r forskare att reda ut. Finnoxeln blir vanligtvis ett l\u00e5gt tr\u00e4d och b\u00e4ren \u00e4r centimeterstora och svagt sura. Norskoxel (S. norvegica<\/em>) finns ocks\u00e5 i Sverige och numera betecknas den som S. obtusifolia<\/em>. Det finns fler oxlar i Norge bla en som betecknas som S\u00f6rlandsoxel (Sorbus subsimilis<\/em>). Som alla f\u00f6rst\u00e5r \u00e4r oxlarnas sl\u00e4ktskap ingen l\u00e4tt begriplig utveckling vi kan kr\u00e5ngla till det \u00e4n mer och ta fram Norrlandsoxeln (S neglecta<\/em>) som vi inte vet mycket om, vilket namnet ocks\u00e5 visar. \u00d6sterrikisk oxel (Sorbus austriaca<\/em>) \u00e4r mer k\u00e4nd och det \u00e4r helt klart var den h\u00e4rstammar ifr\u00e5n Den \u00e4r en livskraftig art med flera underarter p\u00e5 Balkan och finns p\u00e5 h\u00f6gre h\u00f6jd, upp till 1700 m i skogar och buskskogar. Ett fint exemplar mer \u00e4n 20 \u00e5r gammalt finns p\u00e5 Hanskogs plantskola p\u00e5 Teg. Sl\u00e4ktingen Tyskoxeln (Sorbus torminalis<\/em>) \u00e4r ocks\u00e5 mycket v\u00e4l k\u00e4nd i Europa med en vid utbredning.( L\u00e4s en bra beskrivning och mycket mer om Tyskoxeln i Lustg\u00e5rden 2011, sid 13-25). Tyv\u00e4rr finns \u00e4nnu inga exemplar av Tyskoxel eller \u00d6sterrikisk oxel i Arboretet. Vi hoppas p\u00e5 att samla in pengar till ink\u00f6p av n\u00e5gra fina exemplar.<\/p>\n\n\n\n

Bara en oxel till. Rune Bengtsson k\u00e4nd fr\u00e5n TV som landskapsarkitekt p\u00e5 SLU samlade p\u00e5 1980 talet in intressanta tr\u00e4d och testade dem. Bland annat provodlades K\u00f6rsb\u00e4rsoxlar <\/strong>(Sorbus alnifolia)<\/em> \u00a0p\u00e5 R\u00f6db\u00e4cksdalen i det s.k. P -80 f\u00f6rs\u00f6ken. De \u00e4r nu flyttade till Arboretet i Baggb\u00f6le, och verkar trivas bra. K\u00f6rsb\u00e4rsoxeln kommer fr\u00e5n nordostasien och \u00e4r ett medelstort, \u00e4ggformigt tr\u00e4d. Bladen har tydliga och dekorativa bladnerver p\u00e5minnande om alens blad, precis\u00a0 som namnet s\u00e4ger (men man kan ocks\u00e5 associera till breda avenboksblad). De sl\u00e5r ut som ljusgr\u00f6na blad och utg\u00f6r en fin kombination med de rent vita blomklasarna under senv\u00e5ren. Bladen blir sedan m\u00f6rkgr\u00f6na. P\u00e5 h\u00f6sten kan de ses senapsgula till oranger\u00f6da. Tr\u00e4dens fr\u00e4msta karakteristikum \u00e4r frukts\u00e4ttningen som best\u00e5r i m\u00e5nga hundratals sm\u00e5 tunnformade oxelb\u00e4r. Dessa \u00e4r k\u00f6rsb\u00e4rsr\u00f6da och ibland rosa, sitter v\u00e4l spridda p\u00e5 l\u00e5nga skaft utmed grenarna och sitter kvar l\u00e4nge efter bladfallet. Den sl\u00e4ta, gr\u00e5 barken med sina m\u00e5nga diamantformade lenticeller \u00e4r dekorativ och en fin bakgrund till b\u00e4ren. K\u00f6rsb\u00e4rsoxeln har blivit popul\u00e4r i tr\u00e4dg\u00e5rdar och parker i s\u00f6dra Sverige. Med de kan bevisligen planteras i zon 5. Bes\u00f6k tr\u00e4den i Baggb\u00f6learboretet. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Alla korsordsl\u00f6sare vet ju vad tand och tr\u00e4d p\u00e5 4 bokst\u00e4ver blir. Oxel \u00e4r det \u201dsvenskaste\u201d tr\u00e4d vi kan t\u00e4nka oss. Den anses ha uppkommit i s\u00f6dra Sverige ur korsningar i familjen, Sorbus p\u00e5 latin, …<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":797161,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-697","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/697","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/users\/797161"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=697"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/697\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":723,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/697\/revisions\/723"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=697"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}