{"id":702,"date":"2023-08-29T08:04:30","date_gmt":"2023-08-29T06:04:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/?page_id=702"},"modified":"2025-03-11T08:59:17","modified_gmt":"2025-03-11T07:59:17","slug":"mellan-hagg-och-syren","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/mellan-hagg-och-syren\/","title":{"rendered":"Mellan H\u00e4gg och Syren"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Uttrycket eller vandringss\u00e4gnen anses\nh\u00e4rstamma fr\u00e5n en skomakare i Stockholm som satt upp en lapp p\u00e5\nsin bod med meddelandet att den var st\u00e4ngd f\u00f6r semester mellan h\u00e4gg\noch syren. uttrycket kan tolkas p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt men vi som \u00e4r\ninskr\u00e4nkta tar det bokstavligt och funderar p\u00e5 hur l\u00e5ng \u00e4r tiden\nmellan den doftande blomklasar hos h\u00e4ggar och syrenens \u00e4n mer\ni\u00f6gonfallande och doftande blommor.<\/p>\n\n\n\n

Om vi b\u00f6rjar med tr\u00e4det H\u00e4gg, s\u00e5\nh\u00f6r det ju till den enormt stora och sammansatta Familjen\nRosaceae-Rosv\u00e4xterna och sl\u00e4ktet Prunus- <\/em>stenfruktstr\u00e4den,\nmed ca 200 arter. Sl\u00e4ktets mest bekanta tr\u00e4d f\u00f6r oss \u00e4r troligen\nfrukttr\u00e4den k\u00f6rsb\u00e4r, persika, mandel och plommon men h\u00e4r finns\nocks\u00e5 h\u00e4gg. Namnet Prunus<\/em> kommer fr\u00e5n latinska namnet f\u00f6r\nplommon.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4ggen liksom andra Prunusarter har s. k. racem\u00f6s tillv\u00e4xt och mer eller mindre kraftig kortskottsutveckling. (Racem\u00f6s tillv\u00e4xt betyder att nya topp och grenskott skjuter ur spetsknoppar, och resultatet blir en rak stam och raka grenar och utvecklar en mer eller mindre konisk eller k\u00e4gelformad krona. Sidoknopparna \u00e4r gyttrade i skottspetsarna och d\u00e5 bildas grenv\u00e5ningar ungef\u00e4r som hos gran och tall. Barken \u00e4r m\u00f6rk, och om den skadas fl\u00f6dar s. k. gummiuts\u00f6ndringar ur skadorna och vid kvistbrott. De flesta Prunusarterna t\u00e5l inte besk\u00e4rning (de har f\u00e5 eller inga vilande knoppar). Prunusarternas s\u00e5gtandade spiralst\u00e4llda blad k\u00e4nnetecknas av glandlaer p\u00e5 bladskivans bas och b\u00e5gformiga nerver i bladkanten som syns tydligt p\u00e5 undersidan.<\/p>\n\n\n\n

Prunusarter blommar tidigt och \u00e4r\nsymbol f\u00f6r att varma dagar har kommit och v\u00e5ren \u00e4r h\u00e4r.\nBlomningen infaller samtidigt som bladen b\u00f6rjar sl\u00e5 ut. En del har\nsom vi vet eftertraktade \u00e4tliga frukter men ocks\u00e5 n\u00e5gra mer\nillasmakande. En del \u00e4r bittra och en fin \u00f6versikt av ned\u00e4rvningen\nav det starka giftet amygdalin (som finns rikligt i tex bittermandel)\noch omvandlas till cyanv\u00e4te (bl\u00e5syra) i mags\u00e4cken finns hos\nPrunusarter och har fint beskrivits av prof. em. Lars Olof Bj\u00f6rn vid\nLunds Universitet. Artikeln \u00e5terfinns om ni \u00e4r intresserade p\u00e5\nn\u00e4tet (Prunus: Vackert, gott och giftigt f\u00f6r m\u00e4nniskor och djur.\nBj\u00f6rn L-O. 2018. Svensk Botanisk tidskrift 112(5) sid 318-328).\nH\u00e4ggens frukter smakar som bekant inte s\u00e4rskilt gott. Den undg\u00e5r\np\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ocks\u00e5 att bli betad av djur, men vissa f\u00e5gellarter\n\u00e4ter dem. Trots smaken har man historiskt utnyttjat h\u00e4gg till att\ng\u00f6ra gele. Saften fr\u00e5n h\u00e4ggb\u00e4r anv\u00e4nds ocks\u00e5 i lik\u00f6rer och\ntill v\u00e4xtf\u00e4rgning.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4ggen Prunus padus, <\/em>v\u00e4xer i\nSverige ofta ut till en buske eller tr\u00e4d med h\u00e4ngande grenar som\nl\u00e4tt sl\u00e5r rot. H\u00e4ggen sl\u00e4ktingar sl\u00e5n (Prunus spinosa<\/em>)\noch krickon (Prunus institia<\/em>) blir bra buskar. H\u00e4ggen \u00e4r\nskuggt\u00e5lig och upptr\u00e4der som sekund\u00e4rtr\u00e4d till skillnad fr\u00e5n\nm\u00e5nga andra arter i sl\u00e4ktet som \u00e4r pionj\u00e4rtr\u00e4d. Den kan bilda\nganska t\u00e4ta sn\u00e5r speciellt i sumpigare omr\u00e5den. Padus<\/em>\nkommer fr\u00e5n det latinska namnet p\u00e5 floden Po i Italien och ger en\nhint om v\u00e4xtplatser. H\u00e4ggen angrips relativt ofta av h\u00e4ggspinnarmal\nsom spinner in hela tr\u00e4det och kal\u00e4ter detsamma. Tr\u00e4den \u00f6verlever\nett s\u00e5dant angrepp. I Norrland har n\u00e4verh\u00e4ggen (Prunus maacki<\/em>)\nmed sin glansiga bark blivit popul\u00e4r i tr\u00e4dg\u00e5rdar och den finns\nocks\u00e5 i Arboretet. I norra norrland och norra finland v\u00e4xer ocks\u00e5\nnordh\u00e4gg (Prunus padus ssp. borealis).<\/p>\n\n\n\n

Om h\u00e4ggen symboliserar v\u00e5rens\nabsoluta h\u00f6jdpunkt s\u00e5 symboliserar syrenen f\u00f6rsommaren.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Syren (Syringa vulgaris) <\/em>som tillh\u00f6r syrenv\u00e4xterna (Oleacaae<\/em>) med Olivtr\u00e4d och 23 andra sl\u00e4kten och ca 650 arter och \u00e4r den som i Sverige har blivit mycket popul\u00e4r genom sin blomning. Sl\u00e4ktingarna \u00e4r ocks\u00e5 uppskattade ex vis Jasminer (Jasminum<\/em>) och Forsythia<\/em>. Det s\u00e4gs att syrenen kom till Sverige p\u00e5 1500 talet i och med att kungahuset inte kunde visa upp den blomning i tr\u00e4dg\u00e5rden som andra kungahus i Europa stoltserade med i sina buoganvilletr\u00e4dg\u00e5rdar. Adelsn ans\u00e5g att n\u00e5gonting som symboliserar blomprakt m\u00e5ste inf\u00f6rskaffas och d\u00e5 blev valet olika syrenarter. Syrenen h\u00e4rstammar fr\u00e5n syd\u00f6stra Europa. Oavsett om det \u00e4r sant s\u00e5 imponerar ocks\u00e5 syrener med sin blomprakt. Syrenbuskarna har parvisa sittande blomst\u00e4llningar i spetsen p\u00e5 kvistarna i \u00e4ggrunda klasar. Kronan kan vara vit eller m\u00f6rklila, eller n\u00e5gon mellanform som blekt bl\u00e5 eller svagt lila. De avger en doft som i regel beskrivs som behagligt s\u00f6t eller n\u00e5got annat positivt. Bladen \u00e4r spetsigt \u00e4ggrunda enkla helbr\u00e4ddade med hj\u00e4rtlik bas. De blommar i slutet av v\u00e5ren och p\u00e5 f\u00f6rsommaren De f\u00e4lls p\u00e5 h\u00f6sten. Barken \u00e4r gr\u00e5 och skrovlig och flagnar lite p\u00e5 \u00e4ldre buskar. Bondsyrenen (Syringa vulgaris<\/em>) \u00e4r den mest spridda av arterna, men ungersk syren men i norrland syns \u00e4ven norrlandsyren (Syringa x henryi)<\/em>, luddsyren (Syringa villosa<\/em>) l\u00e4ngre s\u00f6derut syns \u00e4delsyrenerna. \u00c4delsyrenerna b\u00f6rjade med f\u00f6r\u00e4dlingsarbetet som startade p\u00e5 800 talet och blomklasarna och blommorna blev st\u00f6rre. Den mest bekanta \u00e4r m\u00f6jligen sorten \u201dAndenken an Ludwig Sp\u00e4th\u201dfr\u00e5n 1883. I Bergianska tr\u00e4dg\u00e5rden i Stockholm finns ca 40 arter och sorter av Syrener. Det kommer s\u00e4ker fler med tiden, men nu \u00e4r det dags att g\u00e5 ut och besk\u00e5da vad vi har i Arboretet och i tr\u00e4dg\u00e5rdarna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uttrycket eller vandringss\u00e4gnen anses h\u00e4rstamma fr\u00e5n en skomakare i Stockholm som satt upp en lapp p\u00e5 sin bod med meddelandet att den var st\u00e4ngd f\u00f6r semester mellan h\u00e4gg och syren. uttrycket kan tolkas p\u00e5 m\u00e5nga …<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":797161,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-702","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/702","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/users\/797161"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=702"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/702\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":873,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/702\/revisions\/873"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=702"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}