{"id":712,"date":"2023-08-29T11:09:26","date_gmt":"2023-08-29T09:09:26","guid":{"rendered":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/?page_id=712"},"modified":"2025-03-11T08:52:22","modified_gmt":"2025-03-11T07:52:22","slug":"bjorkvaxter-i-pollentider","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/bjorkvaxter-i-pollentider\/","title":{"rendered":"Bj\u00f6rkv\u00e4xter i pollentider"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Nu \u00e4r det pollentider.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rmen har gjort att pollen kan bli\nett problem, och nu \u00e4r det fr\u00e4mst bj\u00f6rk och al som \u00e4r tidigt\naktuella. Hassel och s\u00e4lg \u00e4r andra arter som kan ge allergiska\nproblem tidig p\u00e5 v\u00e5ren\/f\u00f6rsommaren.<\/p>\n\n\n\n

I arboretet finns n\u00e5gra exempel p\u00e5\nfamiljen Bj\u00f6rkv\u00e4xter, vi tar upp alar och bj\u00f6rkar h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Sl\u00e4ktet Bj\u00f6rkar (Betula<\/em>)<\/p>\n\n\n\n

Sl\u00e4ktet omfattar ca 40 arter, fr\u00e4mst\nspridda p\u00e5 norra halvklotet. Vanligast i Ume\u00e5 \u00e4r v\u00e5rtbj\u00f6rk\n(Betula<\/em> pendula<\/em>) tidigare kallad (B.verrucosa<\/em>)\noch glasbj\u00f6rk (Betula pubescens) <\/em>som b\u00e5da ing\u00e5r i det sk.\nalbakomplexet som utg\u00f6r huvuddelen av eurosibiriska\nbj\u00f6rkpopulationerna. Avgr\u00e4nsningen mellan dessa tv\u00e5 arter kan vara\nlite sv\u00e5r men n\u00e5gra k\u00e4nnetecken finns. \n<\/p>\n\n\n\n

Glasbj\u00f6rken har kraftigt v\u00e4xande\n\u00e5rsskott som \u00e4r ludna, medan v\u00e5rtbj\u00f6rken har v\u00e5rtiga och\nhartsiga \u00e5rsskott. Glasbj\u00f6rken ha rundade och enkels\u00e5gade blad\nmedan v\u00e5rtbj\u00f6rken har triangul\u00e4ra-romboida blad som \u00e4r\ndubbels\u00e5gade. Barktypen p\u00e5 glasbj\u00f6rk \u00e4r sl\u00e4t medan v\u00e5rtbj\u00f6rken\nhar kraftig skorpbark dvs stammen ser m\u00f6rkare ut. Kronan p\u00e5\nglasbj\u00f6rk har mer uppr\u00e4ttg\u00e5ende och mindre h\u00e4ngande grenar medan\nv\u00e5rtbj\u00f6rken har h\u00e4ngande grenar. B\u00e5da blommar med han- och\nhonh\u00e4ngen p\u00e5 bar kvist efter ca 15 \u00e5rs \u00e5lder. Glasbj\u00f6rken v\u00e4xer\nfr\u00e4mst p\u00e5 fuktigare omr\u00e5den och \u00e4r mer skuggt\u00e5lig. Glasbj\u00f6rken\n\u00e4r n\u00e4ra sl\u00e4kt med fj\u00e4llbj\u00f6rken som numera betecknas som en\nunderart (B. pubescens ssp.czerepanovii) <\/em>som vi vet bildar\nskogar och skogsgr\u00e4ns p\u00e5 v\u00e5ra fj\u00e4ll. \n<\/p>\n\n\n\n

Ni som hugger bj\u00f6rkved och \u00e4r\nsnickare vet att glasbj\u00f6rk har ett mer rakfibrigt virke som \u00e4r\nbetydligt l\u00e4ttare att klyva och behandla \u00e4n den mer sv\u00e5rbearbetade\nv\u00e5rtbj\u00f6rken. Masurved f\u00f6rekommer ocks\u00e5 betydligt oftare bland\nv\u00e5rtbj\u00f6rkar. \n<\/p>\n\n\n\n

Trots att glasbj\u00f6rken har 56\nkromosomer och v\u00e5rtbj\u00f6rken 28 finns mellanformer vilket inte g\u00f6r\ndet l\u00e4tt att alltid best\u00e4mma arten.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5rtbj\u00f6rken gillar mer soliga l\u00e4gen\noch v\u00e4xer resligare \u00e4n glasbj\u00f6rken kan bli upp till 400 \u00e5r\ngammal. De som odlar bj\u00f6rk p\u00e5 \u00e5kermark f\u00f6redrar v\u00e5rtbj\u00f6rk pga\nav b\u00e4ttre produktion. \u00c4lgar gillar ocks\u00e5 v\u00e5rtbj\u00f6rken. \n<\/p>\n\n\n\n

Bj\u00f6rkarna angrips ofta av svampar,\nvanligt \u00f6ver hela v\u00e4rlden \u00e4r angrepp av olika h\u00e4xkvastsvampar\n(Thaphrina spp<\/em>). H\u00e4xkvastar finns p\u00e5 glasbj\u00f6rkar, gr\u00e5al\noch l\u00f6nn.<\/p>\n\n\n\n

Flikbladiga bj\u00f6rkar finns det relativt\ngott om inte bara i Sverige, den mest ber\u00f6mda \u00e4r Orn\u00e4sbj\u00f6rken som\n\u00e4r en spridd kultivar. I arboretet finns Orn\u00e4sbj\u00f6rk ( B. \npendula \u201dDalecarilca\u201d) <\/em>men ocks\u00e5 ny i arboretet \u00e4r den\nflikiga Vitvattenbj\u00f6rken (B. pendula \u201dDalecarlica Vitvattnet\u201d<\/em>\nsom kommer fr\u00e5n Bjurholm. Flikigbladiga bj\u00f6rkar \u00e4r mycket\nintressanta genetiskt eftersom de inte kan bilda hanblommor och\nd\u00e4rf\u00f6r inte sprider pollen. Det blir pollenallergikernas favoriter.\nF\u00f6rutom de tv\u00e5 varieterna av glasbj\u00f6rk, Orn\u00e4s- och Vitvattnet,\nfinns ocks\u00e5 Fransbj\u00f6rk (B. pendula \u201dCrispa\u201d)<\/em> som \u00e4r\nlite mindre flikig men har st\u00f6rre blad och m\u00f6rkare stam.<\/p>\n\n\n\n

Manschurisk bj\u00f6rk (B. pendula ssp.\nMandshurica<\/em>) tidigare ocks\u00e5 Betula platyphylla<\/em>) \u00e4r ocks\u00e5\nen underart till v\u00e5rtbj\u00f6rken.<\/p>\n\n\n\n

Det finns \u00e4ven m\u00e5nga underarter av\nglasbj\u00f6rken i arboretet. Utm\u00e4rkande \u00e4r pelarbj\u00f6rken (B.\npubescens \u201dFastigiata\u201d), <\/em>det svenska namnet talar f\u00f6r sig\nsj\u00e4v. Likas\u00e5 poppelbj\u00f6rkens (B. pubescens populifolia) <\/em>namn\nsom visat att den har blad som liknar poppelns. I den nyanlagda allen\nfr\u00e5n parkeringsplatsen vid arboretet finns flera glasbj\u00f6rkar fr\u00e5n\nolika delar av V\u00e4sterbotten fr\u00e5n fj\u00e4llen ned till Holmsund. En\nvarietet som snabbt blivit popul\u00e4r i tr\u00e4dg\u00e5rdar \u00e4r den finska\nr\u00f6dbj\u00f6rken ( B.pubescens \u201dRubra\u201d) som \u00e4r dekorativ med sina\nr\u00f6da blad.<\/p>\n\n\n\n

I arboretet finns fler arter bj\u00f6rkar\nbla. Gulbj\u00f6rk (B. alleghaniensis<\/em>), en mycket skuggt\u00e5lig art\nsom h\u00e4rstammar fr\u00e5n Amerika. Den \u00e4r l\u00e5ngsamv\u00e4xande och trivs i\nl\u00e5glandsomr\u00e5den d\u00e4r den kan bli mycket gammal. Kamtjakabj\u00f6rk (B.\nermanii. var lanata<\/em>), har ett namn som avsl\u00f6jar var den kommer\nifr\u00e5n, Den v\u00e4xer p\u00e5 lite h\u00f6gre h\u00f6jd \u00f6ver havet. Den finns ofta\nplanterad i parker och \u00e4r h\u00e4rdig och har eleganta gl\u00e4nsande blad.\nPappersbj\u00f6rken (B. papyrifera) <\/em>som \u00e4r en kortlivad typisk\nsnabbv\u00e4xande pionj\u00e4rbj\u00f6rk som blir max ca 125 \u00e5r, h\u00e4rstammar\nfr\u00e5n Amerika. Det \u00e4r k\u00e4nt att n\u00e5gra stammar av amerikas\nursprungsbefokning anv\u00e4nt barken till kanoter, men det \u00e4r bara en\nliten del av anv\u00e4ndningen. Ved, tappning av bj\u00f6rksav, takt\u00e4ckning\noch tillverkning av redskap \u00e4r n\u00e5gra andra k\u00e4nda omr\u00e5den. I\nnordligare trakter v\u00e4xer den i buskform. De vita barken flagnar och\ndet ser ut som sm\u00e5 pappersark som lossnar, det kan vara en\nf\u00f6rklaring p\u00e5 namnet.<\/p>\n\n\n\n

Sl\u00e4ktet Alar (Alnus)<\/p>\n\n\n\n

Sl\u00e4ktet best\u00e5r av ca 30 olika arter.\nAlar \u00e4r extrema pionj\u00e4rtr\u00e4d, och kan ocks\u00e5 bilda sm\u00e5 best\u00e5nd.\nTrivs bra p\u00e5 fuktiga omr\u00e5den men kan ocks\u00e5 v\u00e4xa p\u00e5 torrare mark.\nAlarnas f\u00f6rm\u00e5ga till att kolonisera mark h\u00e4nger ihop med deras\nf\u00f6rm\u00e5ga att fixera kv\u00e4ve fr\u00e5n luften med hj\u00e4lp av bakterier (sk.\nactinomyceter . Bakterien Frankia (Frankia alni<\/em>) lever i\nsymbios md alr\u00f6tter och bildar r\u00f6daktiga klumpar p\u00e5 r\u00f6tterna.\nTr\u00e4det \u00e4r s\u00e5ledes inte s\u00e5 beroende av kv\u00e4ve fr\u00e5n marken, och\nkan d\u00e5 v\u00e4xa i kv\u00e4vefattiga marker. Bladen inneh\u00e5ller\nf\u00f6rh\u00e5llandevis mycket kv\u00e4ve och faller gr\u00f6na till marken och\nbidrar s\u00e5 till att marken blir kv\u00e4verikare. H\u00e4r uppe i Ume\u00e5\ndominerar gr\u00e5al (Alnus incana<\/em>) exempelvis p\u00e5 sj\u00f6-och\nstr\u00e4nder, b\u00e4ckf\u00e5ror, nedlagd \u00e5kermark och \u00e4lvbrinkar. Enstaka\nklibbalar (Alnus glutinosa<\/em>) finns ocks\u00e5 men inte alls som i\ns\u00f6dra delen av Sverige. B\u00e5da dessa arter saknar f\u00f6rm\u00e5ga till\nrotskottsbildning,men har stubbskott. Dessa alar uppvisar stora\nlikheter, men gr\u00e5alen har st\u00f6rre f\u00f6rm\u00e5ga att utvecklas p\u00e5\nsterila tom f\u00f6rgiftade och torrare marker. Alarna blommar p\u00e5 v\u00e5ren\nf\u00f6re l\u00f6vsprickningen fr\u00e5n och med att de blir ca 15 \u00e5r. Honh\u00e4ngen\nhar skaft och \u00f6vervintrar, och ser ut som sm\u00e5 kottar. Hanh\u00e4ngen\nsyns ofta 2 p\u00e5 varje skott. Pollenm\u00e4ngderna kan lokalt bli h\u00f6ga\nmen \u00e4r inte lika allergiframkallande som bj\u00f6rkpollen. \n<\/p>\n\n\n\n

Alarna blir s\u00e4llan gamla d\u00e5 de ofta\nangrips av svamp. Klibbalen v\u00e4xer snabbt och blir st\u00f6rre \u00e4n\ngr\u00e5alen. Veden p\u00e5 b\u00e5da arterna \u00e4r l\u00f6s och l\u00e4tt, nyhugget \u00e4r\ndet gulaktigt med rodnar med tiden. Virket \u00e4r l\u00e4ttkluvet och\nl\u00e4ttbearbetat och har anv\u00e4nts till husger\u00e5d. D\u00f6derhultarns\n\u201dgubbar\u201d \u00e4r ofta gjorda av al, och sargen p\u00e5 nyckelharpan ska\nvara gjord av al, d\u00e5 torr al inte uppvisar n\u00e5gra anm\u00e4rkningsv\u00e4rda\nfuktkvots\u00e4ndringar. Virket har l\u00e5gt br\u00e4nslev\u00e4rde, \u00e4r obest\u00e4ndigt\novan vatten men utomordentligt bra vid p\u00e5lning d\u00e5 det klarar sig\nbra under vatten. \n<\/p>\n\n\n\n

I arboretet finns naturligtvis gr\u00e5al\noch klibbal. Enklast skiljer men dem \u00e5t p\u00e5 bladens form och p\u00e5\nbladspetsen. Gr\u00e5alen, med sl\u00e4t ljus bark p\u00e5 stammen har ovala\nspetsade, blad som \u00e4r ludna p\u00e5 undersidan och oskaftade honh\u00e4ngen.\nKlibbalen, har blad med en urnupen spets och \u201dalkottar\u201d med\nskaft. \n<\/p>\n\n\n\n

Det finns flikbladiga gr\u00e5alar,en\nflikbladig form (Alnus incana f. laciniata) <\/em>finns att se i\narboretet. <\/em>Hasselal (A. incana sp. rugosa)<\/em> finns ocks\u00e5\ni arboretet. Ursprunglig troligen fr\u00e5n nord\u00f6stra Amerika. Fr\u00e5n\njapan, Korea omr\u00e5det kommer Alnus maximowiczii och Gr\u00f6nal (A.\nviridis<\/em>) kommer fr\u00e5n Alperna. Gr\u00f6nalen som bildar buskar elle r\nsm\u00e5 tr\u00e4s. I vissa delar av Alperna bildar de tr\u00e4dgr\u00e4ns. Gr\u00f6nalar\navviker fr\u00e5n andra alar genom att honh\u00e4ngena liknar bj\u00f6rkarnas.\nGr\u00f6nalen har purpurr\u00f6da skott och ljusgr\u00f6na blad. Gr\u00f6nalen har\nflera underarter som ocks\u00e5 finns i arboretet (A. viridis sp.\ncrispa, A. viridis sp. fruticosa och . A.viridis sp. sinuata<\/em>) p\u00e5\nsvenska blir det Amerikansk bj\u00f6rkal, Sibirisk bj\u00f6rkal och Sitkaal .\nFr\u00e5gan om de \u00e4r alar eller bj\u00f6rkar har l\u00e4nge diskuterats och ett\ntag kallades dessa f\u00f6r bj\u00f6rkalar.<\/p>\n\n\n\n