{"id":730,"date":"2024-01-30T11:25:45","date_gmt":"2024-01-30T10:25:45","guid":{"rendered":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/?page_id=730"},"modified":"2024-01-30T11:25:46","modified_gmt":"2024-01-30T10:25:46","slug":"ronn","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/ronn\/","title":{"rendered":"R\u00f6nn"},"content":{"rendered":"\n

R\u00f6nnsl\u00e4ktet som\np\u00e5 latin heter Sorbus<\/em> antyder att frukterna, som inte \u00e4r n\u00e5gra egentliga\nb\u00e4r, har varit utg\u00e5ngspunkt till n\u00e5got att dricka. Det svenska namnet \u00e4r\nm\u00f6jligen l\u00e4tta att h\u00e4rleda, en syftning p\u00e5 r\u00f6da b\u00e4r och\/eller r\u00f6da blad p\u00e5\nh\u00f6sten \u00e4r en bra gissning.  En annan\nf\u00f6rklaring \u00e4r att det \u00e4r ett pionj\u00e4rtr\u00e4d \u2013 en r\u00f6nning, som dyker upp direkt\nefter r\u00f6jningar, kalhyggen och stormar. V\u00e5r vanliga r\u00f6nn har det latinska namnet\nS. aucuparia<\/em> vilket betyder att tr\u00e4det \u201df\u00e5ngar f\u00e5glar\u201d. Man kan inte f\u00f6rneka\natt flockarna av trastar och sidensvansar verkar f\u00e5ngas av r\u00f6nnarnas utbud av\nvackra n\u00e4ringsrika b\u00e4r. P\u00e5 tyska heter tr\u00e4det ocks\u00e5 Vogelbeerbaum (och\nEberesche). Inte bara f\u00e5glar lockas av r\u00f6nnar, de tillh\u00f6r ocks\u00e5 en av\nfavoritf\u00f6dorna f\u00f6r \u00e4lg, hare och r\u00e5djur. <\/p>\n\n\n\n

I Norden har\nr\u00f6nnen l\u00e4nge varit ett vanligt tr\u00e4d och namnet finns ocks\u00e5 f\u00f6r boplatser.  I v\u00e5ra trakter har vi R\u00f6nnsk\u00e4r utanf\u00f6r\nSkellefte\u00e5, R\u00f6nnholm utanf\u00f6r L\u00f6gde\u00e5 och \u00e4ven R\u00f6nnholm i Malax p\u00e5 andra sidan\nkvarken. R\u00f6nn \u00e4r Norrbottens landskapstr\u00e4d. <\/p>\n\n\n\n

R\u00f6nnen finns\nnaturligtvis med i sagorna om Asagudarna. Tr\u00e4det s\u00e4gs har r\u00e4ddat gudarna Tor\noch Loke fr\u00e5n att drunkna. F\u00f6rm\u00e5ga att lindra och l\u00e4ka sjukdomar som njursten\noch sk\u00f6rbjugg h\u00f6r till. Naturligtvis har man gjort drycker, mer eller mindre\nalkoholhaltiga, av b\u00e4ren och r\u00f6nnb\u00e4rsgele \u00e4r nog fortfarande v\u00e4lbekant. <\/p>\n\n\n\n

Till natur och\nkulturhistorien h\u00f6r ocks\u00e5 flogr\u00f6nnar eller flygr\u00f6nnar. Det \u00e4r r\u00f6nnar som\nspridits av f\u00e5glar och d\u00e4r fr\u00f6et har grott i en grenklyka eller ih\u00e5lighet och\nv\u00e4xer upp som ett eget tr\u00e4d, som en epifyt, dvs en p\u00e5v\u00e4xt p\u00e5 en fr\u00e4mmande\ntr\u00e4dart.  Dessa flogr\u00f6nnar ans\u00e5gs vara ett\ntecken p\u00e5 ett tr\u00e4d som kunde ge skydd mot troll och annat oknytt samt \u00e5ska och\nandra faror, s\u00e4rskilt om de vuxit p\u00e5 kyrkog\u00e5rdar. Trollstavar ska sj\u00e4lvfallet vara\ngjorda av flogr\u00f6nnar f\u00f6r att fungera bra. Man kan ocks\u00e5 anv\u00e4nda flogr\u00f6nnar till\natt tillverka slagrutor och \/eller att hitta skatter om man ska tro p\u00e5\nhistorierna.<\/p>\n\n\n\n

R\u00f6nnen\ninvandrade tidigt efter inlandsisen dragit sig tillbaka och spred sig p\u00e5 m\u00e5nga\nolika marktyper.  Den har som sl\u00e4ktingen\noxeln ett djupt rotsystem och \u00e4r stormfast och inte s\u00e5 kinkig med v\u00e4xtplatsen. I\nsl\u00e4ktdraget ing\u00e5r att den n\u00e5gon g\u00e5ng kan vara enstammig men \u00e4r ofta flerstammig\noch skjuter stubbskott. R\u00f6nnarna blir aldrig stora tr\u00e4d, ej heller blir de\ngamla, ca 50-60 \u00e5r \u00e4r vanligt. Hundra\u00e5ringar \u00e4r extremt ovanliga och trots att\nveden \u00e4r h\u00e5rd s\u00e5 angrips tr\u00e4den av r\u00f6ta. N\u00e5gra r\u00f6nnskogar har vi inte. R\u00f6nnen\nv\u00e4xer enligt forskningsresultaten mycket b\u00e4ttre i blandbest\u00e5nd. N\u00e5gra fina naturliga\nbest\u00e5nd finns i Ume\u00e5 bla. p\u00e5 Norrbysk\u00e4r inom Sn\u00f6ans naturreservat. M\u00e5nga \u00f6ar\nhar sm\u00e5 r\u00f6nnbest\u00e5nd och en del har f\u00e5tt sitt namn p\u00e5 grund av dessa, gissningsvis\nR\u00f6nnsk\u00e4r utanf\u00f6r H\u00f6rnefors.<\/p>\n\n\n\n

Virket \u00e4r segt\noch h\u00e5rt men sv\u00e5rt att klyva. Det har anv\u00e4nts till redskapstillverkning. Idag\n\u00e4r det eftertraktat bland snickare, l\u00e4tt att betsa, polera och limma. K\u00e4rnveden\nhar en fin r\u00f6d f\u00e4rgton. Vackra m\u00f6bler och redskap men ol\u00e4mplig f\u00f6r\nutomhusbruksf\u00f6rem\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n

R\u00f6nnen till h\u00f6r\nett sl\u00e4kte som i regel \u00e4r ganska friskt. Angrepp brukar vara fr\u00e5n v\u00e4xt\u00e4tande\ndjur som \u00e4lgar. Men r\u00f6nn kan naturligtvis angripas av andra ocks\u00e5 och det mest\nbekanta angreppet \u00e4r av r\u00f6nnb\u00e4rsmal eftersom den ocks\u00e5 angriper v\u00e5ra \u00e4ppeltr\u00e4d.\nDet vet alla som odlar \u00e4pplen och de frukterna \u00e4r vi mer r\u00e4dda om. Om r\u00f6nnen\nangrips av n\u00e5got som exempelvis r\u00f6nnrost som 2023 varit vanlig p\u00e5 n\u00e5gra platser\ni s\u00f6dra delen av landet s\u00e5 ger det som resultat att r\u00f6nnb\u00e4ren skrumpnar. R\u00f6nnb\u00e4rsmalen\nm\u00e5ste d\u00e5 s\u00f6ka en alternativ matr\u00e4tt och det som d\u00e5 st\u00e5r p\u00e5 menyn \u00e4r \u00e4pplen.<\/p>\n\n\n\n

Sl\u00e4ktet har ca 100\narter (n\u00e5gra k\u00e4llor anger ca.80 arter) och de \u00e4r spridda \u00f6ver norra halvklotet.\nTaxonomiskt \u00e4r sl\u00e4ktet mycket besv\u00e4rligt p\u00e5 grund av hybridiseringen mellan\narterna, d\u00e4rav olika bed\u00f6mning av antal arter. (Om ni \u00e4r intresserade finns mer\nom r\u00f6nnhybider och annat bl.a. p\u00e5 Skogstr\u00e4dg\u00e5rdsbloggen). I Norrland, s\u00e4rskilt\ni fj\u00e4lltrakterna finns nordr\u00f6nn (S. aucuparia f. glabrata)<\/em> med kala blad\noch lite avl\u00e5nga b\u00e4r. R\u00f6nnens sm\u00e5 s\u00e5gtandade parbladiga blad p\u00e5 samma f\u00e4ste \u00e4r vanligtvis\nlika l\u00e5nga som det udda spetsbladet.<\/p>\n\n\n\n

R\u00f6nnen \u00e4r\npopul\u00e4r i tr\u00e4dg\u00e5rdar d\u00e5 den \u00e4r ett \u201dlagomt\u201d stort tr\u00e4d, l\u00e4ttodlat p\u00e5 m\u00e5nga\nolika marktyper. Tr\u00e4den \u00e4r l\u00e4ttsk\u00f6tta och vackra p\u00e5 h\u00f6sten. I tr\u00e4dg\u00e5rdar finns d\u00e4rf\u00f6r\nnu m\u00e5nga olika hybrider och korsningar av r\u00f6nnar och r\u00f6nnhybrider. Popul\u00e4r i\nsyd- och mellansverige \u00e4r P\u00e4rlr\u00f6nnen (S. wilmorinii<\/em>) en vanlig kinesisk\nart med r\u00f6nnlika blad och bleka frukter. \u00c4ven en annan r\u00f6nn (S. koehneana<\/em>)\nmed vita frukter har tagit samma svenska namn.<\/p>\n\n\n\n

Mer vanlig i\nNorrland \u00e4r Ullungr\u00f6nnen (S. ulleungensis<\/em>) som uppt\u00e4cktes av den k\u00e4nde tr\u00e4dexperten\nTor Nitzelius p\u00e5 en forskningsresa i Korea p\u00e5 \u00f6n Ullung-do. Det fyndet kallas g\u00e5r\nocks\u00e5 under namnet DoDong r\u00f6nn. Den \u00e4r mest k\u00e4nd f\u00f6r sin fina r\u00f6da h\u00f6stf\u00e4rg,\nst\u00f6rre blad, gulvita blommor och p\u00e4ronformade \u00e4tliga \u201dr\u00f6nnb\u00e4r\u201d. Japansk r\u00f6nn (S.commixta<\/em>)\nhar gett upphov till en m\u00e4ngd olika r\u00f6nnhybrider som nu odlas kommersiellt. Commixtagruppen\ns\u00e4ljs i handelstr\u00e4dg\u00e5rdar med namn som Birgitta, Carmencita, Astrid och\nRosmarie. Inom Commixtagruppen finns olika f\u00e4rger p\u00e5 blommorna och b\u00e4ren och\nbladen blir ofta dekorativa i klara f\u00e4rger p\u00e5 h\u00f6sten. <\/p>\n\n\n\n

Amerikansk r\u00f6nn\n(S.americana<\/em>) \u00e4r spridd i norra USA och i Canada, i v\u00e4ster ers\u00e4tts den\nav S. sitchensis<\/em>. Fagerr\u00f6nn (S. meinichii<\/em>) \u00e4r en buske med\ngulvita blommor som kommer fr\u00e5n Norge och finns i \u00f6stra Sverige. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4ppelr\u00f6nnen\n(S-domestica) \u00e4r en \u201dsydeurope\u201d men kan klara att v\u00e4xa p\u00e5 soliga platser med kalkmarker\ni s\u00f6dra och mellersta Sverige. Den avviker kraftigt fr\u00e5n r\u00f6nn genom att bli ett\nmedelstort tr\u00e4d p\u00e5 ca. 20 m och minst 400 \u00e5r gammalt. Bladen h\u00e4nger ned\u00e5t och \u00e4r sammansatta, d\u00e4r 5\u201310 symmetriska par sm\u00e5blad p\u00e5\nsamma f\u00e4ste bildar ett sammansatt blad. Bladen liknar dem hos r\u00f6nn, men \u00e4r\nst\u00f6rre och har en tandning l\u00e4ngs kanten p\u00e5 de \u00f6vre tv\u00e5 tredjedelarna. Bladen \u00e4r\nglatta och matta i f\u00e4rgen, men blir ullh\u00e5riga under blomningsperioden i\nmaj\u2013juni. Knopparna \u00e4r sl\u00e4ta, rundade och gr\u00f6na \u2013 vilket skiljer den fr\u00e5n r\u00f6nn,\nsom har h\u00e5riga, spetsiga och m\u00f6rkt violetta knoppar. Frukterna \u00e4r ca 3 cm l\u00e5nga r\u00f6da och\ngr\u00f6na och \u00e4ppellika och som \u00f6vermogna bruna. Det svenska namnet \u00e4r r\u00f6nn\u00e4pple\noch tr\u00e4det har odlats sedan romartiden s\u00e5 frukterna \u00e4r \u00e4tliga och anv\u00e4nds \u00e4ven\ntill sylt och drycker. Virket \u00e4r segt och h\u00e5rt och anv\u00e4nds bl.a. till instrument\nTr\u00e4det odlas fortsatt som prydnad och f\u00f6r sina frukter, och virkets kvalitet.\nDet har ekologisk betydelse f\u00f6r f\u00e5glar och insekter. Rotsystemet \u00e4r stabilt och\nde m\u00e5nga adventivr\u00f6tterna har visat sig stabilisera marken och vara en tillg\u00e5ng\ni erosionsdrabbade omr\u00e5den.\n\nSom ni f\u00f6rst\u00e5r finns m\u00e5nga olika r\u00f6nnar att se i\ntr\u00e4dg\u00e5rdar. Hur m\u00e5nga olika hittar ni i arboretet i Baggb\u00f6le?\n\n\n\n<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

R\u00f6nnsl\u00e4ktet som p\u00e5 latin heter Sorbus antyder att frukterna, som inte \u00e4r n\u00e5gra egentliga b\u00e4r, har varit utg\u00e5ngspunkt till n\u00e5got att dricka. Det svenska namnet \u00e4r m\u00f6jligen l\u00e4tta att h\u00e4rleda, en syftning p\u00e5 r\u00f6da b\u00e4r …<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":797161,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-730","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/730","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/users\/797161"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=730"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/730\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":731,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/730\/revisions\/731"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=730"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}