{"id":769,"date":"2024-04-26T15:42:38","date_gmt":"2024-04-26T13:42:38","guid":{"rendered":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/?page_id=769"},"modified":"2024-04-26T15:42:38","modified_gmt":"2024-04-26T13:42:38","slug":"lite-om-plataner","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/lite-om-plataner\/","title":{"rendered":"Lite om Plataner"},"content":{"rendered":"\n<p>Ni som varit i London, Paris och\nandra st\u00f6rre st\u00e4der har s\u00e4ker lagt m\u00e4rke till att\nPlataner (som i London kallas London Plane, <em>Platanus x acerfolia<\/em>) ofta anv\u00e4nds som all\u00e9tr\u00e4d och i parker. Plataner \u00e4r\npopul\u00e4ra eftersom de \u00e4r t\u00e5liga och klarar av luftf\u00f6roreningarna i st\u00e4derna\nganska&nbsp; bra. Ordet Platan kommer fr\u00e5n\ngammal grekiska (och betyder bred) och antyder att tr\u00e4det \u00e4r stort och brett.\nDet latinska namnet <em>Platanus orientalis, <\/em>tyder sj\u00e4lvklart p\u00e5 att arten h\u00e4rstammar fr\u00e5n orienten, n\u00e4rmare best\u00e4mt\nv\u00e4stra Asien. I Sydeuropa \u00e4r <em>P. orientalus <\/em>den absolut vanligaste arten\nav plataner. Om ni studerar Wikipedia eller i b\u00f6cker om tr\u00e4d s\u00e5 anges det ofta\natt familjen <em>Platanaceaes<\/em> ursprung \u00e4r 115 miljoner \u00e5r gamla och att\nantalet arter idag \u00e4r l\u00e5gt, sex stycken. Det senare kommer vi diskutera nedan.<\/p>\n\n\n\n<p>Plataner \u00e4r stora tr\u00e4d som p\u00e5 norra\nhalvklotet kan bli upp till 500 \u00e5r gamla. De har hon och hanblommor&nbsp; p\u00e5 samma tr\u00e4d, (1- 3-7 st\u00e5ndare och\npistiller) som syns som sm\u00e5 \u201dbollar\u201d och antalet blomhuvuden (bollar) anv\u00e4nds f\u00f6r\nartbest\u00e4mningen. Efter pollineringen utvecklas honblomman till en 2- 4,5 cm\nstor lite taggigt klotliknade frukt som inneh\u00e5ller hundratals fr\u00f6n. Den lite\ntaggiga frukten eller \u201dbollen\u201d&nbsp; \u00e4r karakt\u00e4ristisk\nf\u00f6r familjen. Ett annat mycket sl\u00e5ende k\u00e4nnetecken \u00e4r barken som flagnar i sjok\n(se nedan). Tr\u00e4den har djupare enkla 15-30 cm stora handliknade flikiga blad\nsom p\u00e5minner om l\u00f6nnblad, faller gr\u00f6na.<\/p>\n\n\n\n<p>Nu, i krigstider, erinrar vi oss\natt kamouflage \u00e4r viktigt f\u00f6r att fienden inte ska uppt\u00e4cka oss. 1931 uppt\u00e4ckte\nden tyske generalen Johan G. Otto Schick ett utm\u00e4rkt kamoflagem\u00f6nster n\u00e4r han\ntittade p\u00e5 stammarna p\u00e5 planterade plataner. Han l\u00e4t genast milit\u00e4ren framst\u00e4lla\nkamouflage inspirerade av platanernas flagnande bark och olikm\u00f6nstrade stammar.\nNi har s\u00e4kert sett s\u00e5dana milit\u00e4ra naturn\u00e4ra installationer. <\/p>\n\n\n\n<p>London plane, P. <em>acerfolia <\/em>(dvs med blad som liknar l\u00f6nnens) h\u00e4rstammar fr\u00e5n en korsning mellan <em>P. orientali<\/em>s x <em>P. occidentalis,<\/em><em>(occidentalis betyder \u201d<\/em>v\u00e4stlig\u201d).\nVi vet att John Tradescant&nbsp; d.y.var den\nsom utf\u00f6rde korsningen p\u00e5 1600 talets slut&nbsp;\ni Vauxhalltr\u00e4dg\u00e5rden i London. PS! Botanikern har Anerikaresa har det\nskrivits om och v\u00e4xter som tillh\u00f6r b\u00e5t- eller tremastarsl\u00e4ktet Tradescantius \u00e4r\ns\u00e4kert bekanta f\u00f6r m\u00e5nga. (Dit h\u00f6r krukv\u00e4xterna Vandrande juden, Lustiga Lotta,\nUlliga Ulla, Zebrablad&nbsp; med fler men det \u00e4r\nen annan historia).<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns ocks\u00e5 de som s\u00e4ger att\n<em>P.<\/em> <em>acerifolia <\/em>\u00e4r samma art som <em>P. x <\/em><em>hispa<\/em><em>n<\/em><em>ica <\/em><em>(Anton)Wild.,\ndvs den som kommer fr\u00e5<\/em><em>n Spanien<\/em><em>). <\/em>Andrakallarden P<em>. hybrida. <\/em>Det\nfinns ocks\u00e5 andra plataner och kultiverar av platankorsningar som \u00e4r \u201dv\u00e4stliga\u201d<em>.\n<\/em>Flera av dem anses h\u00e4rstamma fr\u00e5n Mexico<em>.\nTill exempel P. mexicana (Moric.), <\/em>Mexican Plane eller\nMexican sycamore p\u00e5 engelska. Det finns en annan art, <em>P. lindeniana\n(M.Martens)<\/em> som vissa forskare anser \u00e4r synonym med <em>P. mexicana<\/em>\nmedan n\u00e5gra andra vill placera den som en egen art. F\u00f6r att ytterligare kr\u00e5ngla\ntill det anses <em>P. oaxacana <\/em>(Standl.) som finns i s\u00f6dra Mexico ocks\u00e5 vara\nsynonym med <em>&nbsp;P. lindeniana. <\/em>Tillundergruppen<em> Platanus <\/em>h\u00f6rocks\u00e5den fr\u00e5n<em> Mexico <\/em>h\u00e4rstammande<em>P. chiapensis<\/em><em>, <\/em>Chiapas Plane p\u00e5 engelska<em>, P. palmeri <\/em>(Kuntze<em>)\n<\/em>och<em> P. gentryi<\/em><em> (Nixon&amp; JM\nPoole), <\/em>Gentrys Pla<em>ne,<\/em>och fr\u00e5n de\n\u00f6stra delarna av landet <em>&nbsp;P. rzedowski (Nixon&amp;\nJ.M. Poole), <\/em>Rzedowski<em>\u00b4s Plane<\/em>.<em><\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Som vanligt finns det viss spr\u00e5kf\u00f6rbistring och det amerikanerna kallar&nbsp; California western sycamore \u00e4r platanen,<em> P. racemosa (Nutt). <\/em>Namnet\ntyder p\u00e5 att denv\u00e4xer med en dominerande stam<em>. <\/em>I New Mexico v\u00e4xer&nbsp; Arizona sycamore dvs en platan som ben\u00e4mns <em>P. wrightii<\/em><em> (S.<\/em>Watson<em>)<\/em>.\nSom om det inte vore nog med spr\u00e5kf\u00f6rbistring s\u00e5 st\u00e4ller DNA tekniken nya fr\u00e5gor.\nB\u00e5de analyser av kloroplasternas DNA och k\u00e4rnans DNA visar att i <em>P. racemosa\n<\/em>komplexet<em>&nbsp; <\/em>ing\u00e5r <em>P. gentryi\noch P. wrigtii <\/em>och de alla \u00e4r mer besl\u00e4ktade med <em>P. orientalis <\/em>fr\u00e5n\nAsien \u00e4n med de fr\u00e5n Mexico\/Guatemala.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns ocks\u00e5 en andra\nundergrupp bland platanerna och i den gruppen finns den enda art av plataner\nsom inte f\u00e4ller blad p\u00e5 vintern n\u00e4mligen <em>P.&nbsp;\nkerrii (Gagnep.) &nbsp;<\/em>i underarten\n<em>Castaneophyllum. <\/em>Kerr\u00b4s Plane kommer fr\u00e5n Laos och Vietnam. Botaniker\nplacerar nu flera andra arter i denna undergrupp och vi f\u00e5r se vad det betyder\ni framtiden f\u00f6r antalet platanarter.<\/p>\n\n\n\n<p>Finns det n\u00e5gra plataner i\nSverige? Mest k\u00e4nd \u00e4r Stockholmsplatanen i Humleg\u00e5rden och mest pampig \u00e4r den i\nde Badande V\u00e4nnernas Tr\u00e4dg\u00e5rd i Visby. B\u00e5da tr\u00e4den \u00e4r klonf\u00f6r\u00f6kade <em>P.\nhispanica. <\/em>Alla experter har l\u00e4nge ansett att plataner inte kan \u00f6verleva i\ndet svenska klimatet. En av Sveriges nu mest kunniga och betrodda tr\u00e4dk\u00e4nnare\nHenrik Sj\u00f6man skriver i sin prisbel\u00f6nta bok Tr\u00e4d i urbana landskap att den\namerikanska platanen ej&nbsp; anses h\u00e4rdig i\nSverige. Men i Ume\u00e5 och n\u00e4rmare best\u00e4mt i Baggb\u00f6le finns en sensation. \u00c5r 2020\nplanterade Arboretum Norrs f\u00f6rest\u00e5ndare Johnny Schimmel och hans medarbetare\nLars Dahlberg en <em>Platanus occidentales,<\/em> allts\u00e5 den Amerikanska platanen\ni Arboretum Norr. Den har hittills vuxit bra och trivs d\u00e4r \u00e4n idag. Det \u00e4r nu\ntre tr\u00e4d av denna art som planterats ut och vi hoppas p\u00e5 en bra forts\u00e4ttning.\nPr\u00f6var man inte n\u00e5got nytt f\u00e5r man aldrig uppleva n\u00e5got nytt heller. Ni som bes\u00f6ker\nArboretum Norr har chans att se sensationen. V\u00e4lkomna!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ni som varit i London, Paris och andra st\u00f6rre st\u00e4der har s\u00e4ker lagt m\u00e4rke till att Plataner (som i London kallas London Plane, Platanus x acerfolia) ofta anv\u00e4nds som all\u00e9tr\u00e4d och i parker. Plataner \u00e4r <a class=\"read-more\" title=\"L\u00e4s vidare\" href=\"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/lite-om-plataner\/\"> &#8230;<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":797161,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-769","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/769","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/users\/797161"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=769"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/769\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":770,"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/769\/revisions\/770"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.arboretum-norr.se\/vanner\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=769"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}